Om ensemblen

Paradox är tre solistiska blockflöjtister med var sin stark vilja. Tre individualister, som med utgångspunkt i Dan Laurins banbrytande klangskola, utforskar instrumentets möjligheter. Med stor spännvidd i repertoaren och en klanglig plasticitet finns utrymme både för fri improvisation och skön samklang.

Namnet Paradox valde vi för att vi spelar musik som inte nödvändigtvis är skriven för blockflöjt. För att vi har tre motstridiga viljor. Och för att själva essensen i interpretationen ligger i spänningsfältet mellan motsägelser.

Det mänskliga örat sägs maximalt kunna uppfatta tre parallella skeenden. Från det sena 1300-talets intrikata nytänkande fram till det sena 1800-talets pianotrio har utmaningen legat i att utvinna mest möjliga effekt ur det begränsade antalet stämmor. Såväl för de utövande som för kompositören blir uttrycket tack vare ensemblens litenhet rörligt; frihet i tempoval och elasticiteten i en liten klangkropp ger plats för mycket improvisation och individuell tolkning. Svåra musikaliska vägval blir möjliga att realisera när den musikaliska logistiken är lätt att överblicka.